Lågkonjunktur betyder?

Lågkonjunktur betyder att ekonomin går på lågvarv. Det är då vanligt att företag blir tvungna att säga upp ("sparka" eller "varsla") delar av personalen, då de inte säljer lika mycket varor och tjänster i lågkonjunkturen och färre anställda därför behövs. Att "varsla", innebär att företaget meddelar dess anställda att de tyvärr måste dra ner på arbetsstyrkan. Det är ofta då som de anställda kommer i kontakt med facket som kan vägleda de anställda om deras rättigheter vid uppsägning på grund av arbetsbrist. 

Det är inte alla företag som blir tvungna till att minska personalstyrkan när det blir lågkonjunktur. Många företag är beredda på att det bli sämre tider och planerar därför sin verksamhet så att de har marginaler att ta av för att täcka löner för personalen och kostnader för byggnader, maskiner etc.

Levnadskostnaderna kan också öka för den enskilde i tider av lågkonjunktur, då till exempel räntorna kan gå upp och resultera i högre kostnader för boende. mer om detta i  sektionen nedan.

A-kassa vid lågkonjunktur

För att undvika att helt stå utan inkomst vid en lågkonjunktur så kan man gå med i en A-kassa (arbetslöshetskassa). Då kan man få ersättning för den tiden man står utan arbete.

A-kassan fungerar som en försäkring, där man betalar in en premie varje månad. Premien är i dagsläget nån hundralapp och när man har varit medlem och arbetat under en kvalificeringsperiod, får man sedan rätt till ersättning ifall man skulle bli arbetslös. Ersättningen är upp till 26 400 kronor per månad före skatt. Vissa villkor gäller så kolla alltid med den a-kassan som du väljer. I många fall kombineras medlemskapet i a-kassan med medlemskap i en fackförening. 

Lågkonjunktur, räntan och Riksbanken

Riksbanken är den bank som i Sverige bestämmer vilken styrränta som ska gälla i landet. Det heter styrränta därför att den räntan som riksbanken sätter inte är den som man som enskild kan låna till, utan därför att det är den räntan som styr vilken ränta de ordinarie bankerna kan låna till, vilket i sin tur styr den ränta som de sedan kan låna ut till vanliga människor. Det finns ju alltid en risk att en kund inte återbetalar lånet till banken och därför så kräver banken en viss avgift utöver styrräntan, på så sätt så får man som enskild person inte samma ränta som Riksbanken sätter. 

Förenklat så kan man säga att Riksbanken använder styrräntan för att balansera ekonomin. När det är lågkonjunktur så kan räntan sänkas för att gör investeringar billigare. Billigare investeringar leder till mer jobb för företag och arbetslösa. På samma sätt så vill Riksbanken ofta höja räntan när det är högkonjunktur för att bromsa ekonomin från att överhettas. Det är ju inte heller önskvärt från samhällets sida att ingen är arbetslösa och alla jobbar övertid, då det riskerar att slita ut befolkningen, med ökade sjukskrivningar som följd. Att lyckas balansera hög och lågkonjunkturerna så att kontrasterna blir så små som möjligt är därför en viktig del i räntesättningen. 

Föregående stycke är dock inte helt sant. Riksbankens har egentligen bara ett uppdrag, vilket enligt riksbankslagen är att upprätthålla ett fast penningvärde. Med fast penningvärde syftas på att man ska undvika inflation såväl som deflation. Inflation betyder att varor och tjänster i ekonomin blir dyrare. Deflation betyder att varor och tjänster i ekonomin blir billigare. Både inflation och deflation anses skadligt för en ekonomi och därför har riksbanken som uppdrag att minska dessa. Båda inflation och deflation kan också ge upphov till en lågkonjunktur 

Inflation - Zimbabwe - ett modernt exempel

Från början av 1980-talet och fram till slutet av 2000-talet, drabbades Zimbabwe av en stadigt ökande inflation. Inflationen innebar att vardagliga varor som bröd och kött kunde bli dubbelt så dyra nästa vecka, jämfört med nuvarande vecka. Det blev således nästan omöjligt att som vanlig invånare att spara pengar, eftersom man visste att man bara skulle få häften så mycket för den nästa vecka, och vem vill bara ha ett halvt kilo kött nästa vecka om man kan få ett helt kilo kött idag.

Med andra ord, så fort en anställd fått sin lön i pengar så måste denna omedelbart använda pengarna för att köpa saker, eftersom pengarna annars skulle bli värdelösa. En tusenlapp idag kan vara värdelös imorgon. När människor och företag inte har möjlighet att planera sin ekonomi så minskar också möjligheterna att köpa på långsiktigt vis och ekonomin kan då gå mot en lågkonjunktur, med minskad efterfrågan på varor och tjänster samt arbetslöshet. 

I ett nationalekonomiskt kontext så inträffar detta makroekonomiska fenomen när en